Som bekant finns det fler växthusgaser än koldioxid. En stor utsläppskälla av metangas, som är en mycket kraftig växthusgas, är vanliga kossor. Nu skall vi räkna ut hur mycket deras utsläpp motsvarar i koldioxid.

Metangas är en cirka 20 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid. Jag antar att detta är per volymenhet. Om någon läsare misstycker så hör av dig. Om man istället räknar per viktenhet, får man dividera med hälften. (CH4 = 20g/mol och CO2 = 44g/mol)

En kossa producerar cirka 0.6 kubikmeter metangas per dag, vilket alltså motsvarar 12 kubikmeter koldioxid. Dags att fräscha upp kemikunskaperna, här kommer allmänna gaslagen:

n = pV/RT = 100 000 (kPa) * 12 (kubikmeter) / 8.3145 * 285 (12 grader Celsius i Kelvin) = 506 mol

Molvikten på koldioxid är 44 gram, alltså 506 * 44 = 22 kg

En kossa släpper alltså ut 22 * 365 = 8 ton koldioxid per år. I Sverige finns det 1,6 miljoner nötkreatur. 1,6 * 8 = 12 miljoner ton per år.

Utsläppen av växthusgaser från nötkreatur i Sverige motsvarar utsläppen från alla personbilar i Sverige!

Med bakgrund av ovanstående, räknar man snabbt ut följande:

En kossa väger cirka 1000 kg vid slakt, varav 500 kg är kött, och är 2 år gammal. Då motsvarar varje kilo kött en viss andel växthusgaser som kossan producerat under uppväxten. 2 år motsvarar 16 ton koldioxid. 16 000 / 500 = 32 kilo koldioxid per kilo kött.

Alltså, nu kan man som konsument se ett direkt samband mellan att välja kött som föda och det utsläpp av växthusgaser man orsakar. Tänkvärt.

Slutsatser:

  • Nötkreaturen och personbilarna i Sverige har lika stor klimatpåverkan
  • Att äta ett kilo nötkött motsvarar 266 km körsträcka med en miljöbil (120 g/km) i klimatpåverkan

 

11 737 kommentarer till “Kossor och bilar – lika stor klimatpåverkan”